Your shopping cart is empty!
CLOSE
249 kr
Från Tenuta San Mauro har vi valt att importera denna singel vineyard Barbaresco från Canova cru. Årgång 2013 inledde sitt liv i sin Svenska vinkällare som ganska otyglad och med lite spretig tanninfylld stil. Idag är vinet något helt annat. Alla dofter och smaker har satt sig på ett underbart vis. För mig är denna Barbaresco absolut toppklass. Det är lite extra allt och jag vill inte sluta snurra på glaset.
Alla Nebbiolo druvor till Barbaresco Canova hämtas från den egna gården Cascina Canova i Neive. Gården ligger på toppen av bergsryggen som går genom Canova cru. Odlingslotterna ligger från toppen av ryggen och västerut i Canova till gränsen där Rivetti, Serrboella och Canova cru möts. Druvorna har förärats bästa plats längs syd och sydvästsluttningarna och på en genomsnittlig höjd av 300 meter över havet. Jordmånen är Tortoniano (blåaktig fossil märgel).
Druvorna behandlas med vördnad av Mauro som efter vinfiering lagrar Barbaresco Canova 24 månader på stora franska ekfat. Väl i flaska har vinet en ljus rubinröd färg och en förtrollande doft av torkade körsbär, svarta vinbär, mandel, choklad och örter.
Det krävs luftning för bli av med en viss instängdhet av faten så ge vinet minst en timme i frihet. Avnjut tillsammans med din mest älskade köttbit, t.ex. en hjortstek eller oxfilé. Serveringstempraturen bär ligga omkring 18 grader.
Mycket stor. Jag har nyligen provat årgång 2004 till 2007 av Barbaresco Canova och alla årgångarna har mognat otroligt fint. Har du en bra vinkällare så är detta ett vin som kommer att utvecklas fantastiskt många år framåt.
Langhe Rosato på Nebbiolo från Barolo. Vinet har en liten del inblandning av Barbera för att runda av strävheten som annars kan bli för påfallande i rosé på 100% Nebbiolo. Fördelningen ligger ungefär på 80% Nebbiolo och 20% Barbera. Syskonen Broccardo från Monforte d’Alba, Barolo har sina vingårdar i tre olika Barolo cru. Men alla druvorna till deras rosé kommer från odlingarna i Bricco San Pietro cru. Anledningen är enkel. Denna sida av Monforte har ovanligt kalkrika jordar. Upp mot skogen kan man se raviner där det blottade berget är helt vitt. Ren kalksten med andra ord. Jordmånen ger därför lättare och friskare Nebbiolo som gör sig perfekt som Nebbiolo rosé.
Som många möten i livet var det faktiskt en slump att jag snubblade på detta vin. Syster Laura Broccardo stod nämligen bredvid vingården Cagliero på Vinitaly för ett par år sedan. Jag hade provat en vertikal med Stefanos Barolo Ravera och var väldigt nöjd men trött i näsan och tänkte egentligen ta en paus. Då höll hon fram ett glas kall rosé och på den vägen är det.
Färgen är rosa i glaset med svagt tegelröda nyanser. Vinet upplevs mer åt det rödare hållet i flaskan. Kanske är det Albeisa flaskan som förvirrar ögat något.
Doften är frisk av skogshallon, vita blommor och solmogen citron i finishen.
Smaken är lång med tydlig mineral från kalkjordarna. Den är välbalanserad med hög syra.
Det här är verkligen en rosé som jobbar bra till mat. Jag kan nog nämna 10 grillningar när detta vin hållit hov. Det är magiskt till varm kycklingsallad. Med kycklingen från grillen då. Grillad fisk och grillade skaldjur. Fisk och skaldjur generellt går bra. Avslutningsvis bra kompis även med mycket vegetariska rätter. Serveringstemperaturen bör vara omkring 10 grader.
Förvånande hög för att vara rosé. Utan problem 5 år och säkert upp emot 10 men jag har inte testat själv.
(Vinet säljs i kollin om två flaskor)
En Nizza ska bestå av 100% Barbera. Druvorna ska dessutom växa på kullar med exponering från sydväst till sydost. Det finns också regler om beskärning och maxuttag per hektar.
2014 var första årgången som Nizza erkändes som en DOCG. Appellationen “Nizza” fick då sin egen beteckning. Det vill säga användningen av namnet “Nizza” istället för att inkludera druvsorten i namnet. På samma sätt som Barolo och Barbaresco är gjorda av Nebbiolo.
Anledningen till att just Nizza blivit en appellation för Barbera är att området historiskt sett är en av de bästa för druvan. Arbetet påbörjades redan på 90-talet då de lokala producenterna ansökte om en appellation, även kallad ”subzon”, men den italienska byråkratin kräver tålamod. 20 år senare kom belöningen för Nizza och vingården Il Botolo.
Druvorna växer 210 meter över havet i lerjord med märgel. Jorden har lågt sandinnehåll och är väldigt kompakt. Det gör att den bättre kan hålla kvar vatten och fuktighet. Det är också jord med bra djup, genomsnittlig bördighet och god kalknivå. Förutsättningarna ger en vacker intensiv färg, djupa dofter och utmärkt struktur. Il Botolo låter druvorna mogna fullt ut så skörden är aldrig tidig. Lagring sker i 12 månader i stora gamla franska ekfat och i franska barrique.
Djup rubinröd färg med vissa lila nyanser. Doften är rik, komplex och fruktig. Kryddig smak av mogna svarta plommon, sirap, tobak och körsbär.
Jag tycker vinet gör sig otroligt bra till risotto och lättare rätter av rött kött, vilt och lagrade ostar. Tanninerna är väldigt beskedliga medan tätheten i frukten är otroligt hög. Serveringstemperatur bör ligga på 18 grader.
Hög. Upp till 20 år har dessa viner en trevlig utveckling i källaren. Nizza fick som jag skrev sin DOCG status så sent som 2014. Vinerna har dock gjorts längre än så och Il Botolos viner utvecklas riktigt fint.
Ett av vinerna i senaste upplagen av boken “101 viner du måste dricka innan du dör”. Jag kan bara hålla med.
Barbera d’Alba Superiore från den prisbelönta Barolo Ravera gården Cagliero. Druvan odlas i Barolo Raveras jordar och har med andra ord en fin grund att växa i. Vinet har en fantastisk doft som fångade mig direkt. En komplex mandelton som också kommer igen i fler av Caglieros viner. Stilen på denna Barbera är elegant och lite lättare än de andra Barbera viner vi har i sortimentet. Det beror delvis på att Barberan växer i svalare lägen men det är också vinmakarens förtjänst. ”Elegeance before power” som Stefano en gång uttryckte det.
Tillägget Superiore är en beteckning på högre i kvalitet enligt de italienska vinreglerna. I detta vin har det resulterat i ett år på slavonska ekfat och en väldigt noggrann selektering av klasarna i vingården.
Färgen är en djup rödaktig lila, rik på livliga toner.
Doften är nyanserad av frukter som körsbär och aprikoser. Till det lite vilda blommor och den där undertonen av mandel.
Smaken är välstrukturerad, fyllig och lång.
Det är bra i sällskap med stekt kött av gris och kyckling, olika typer av grytor och gärna lite mogna ostar. För er som vill laga Piemontesiskt så kan vi tipsa om Bagna càuda, en fondue på ansjovis och vitlök. Dippa sedan grönsaker som kål, selleri, morötter, kronärtskocka och paprika. Självklart är också bröd välkommet. Italienarna själv serverar gärna detta vin runt 14 till 16 ° C. Såklart supertrevligt i vårsolen men själv tycker jag att det håller tillbaka dofterna. Låt det åtminstone nå 18 grader.
Jag plockade nyligen upp en 15 år gammal Barbera Superiore från Cagliero och den var fortfarande fin. Men jag skulle nog sätta gränsen där. Sen tappar den successivt i frukten.
